Det blir en bra dag idag

Idag blev det ett besök hos sjukgymnasten. En väldigt trevlig tjej jag fick! Det kändes som om hon visste mer än vad min läkare gjorde :o Och nu har jag fått det svart på vitt att jag är överrörlig i mina leder. Därav jag måste räta till mina problem. Sista operationen gjorde så att jag går fel.. Eller ja, jag har inte mycket styrka i lår/knä så det ska jag träna upp.. Och balansen. Jag litar inte på mig själv och mitt knä. Kan inte g¨å i trappa med vänster foten på första trappsteget utan att jag vet att jag kan hålla i mig någonstans. Är helt skakis i benet, det är så sjukt egentligen. Men jag hoppas att efter all träning att det blir bra :) Och det vet jag innerst inne, för jag kommer ge järnet!! 
 
På jobbet idag ficke jag MASSVIS med beröm. Jag kan inte förstå det?! Jag jobbar på ett "skit jobb i Kommunen" som alla säger. Men jag får så fina ord varje dag och det gör min dag super!! Jag bara älskar det! Hur roligt är det inte att höra att man är så härlig person? Att man gör ett så oerhört bra jobb? Att man hör ihop allihopa? Även om vi jobbar med olika saker allihopa? Jag tycker det är SÅ jäkla skönt :)) Trivs med de så grymt mycket!
Senare blir det att packa ihop inför en helg i Jämjö då vi ska vara hundvakt :) Hoppas det blir roligt! 

Hur gör jag?

Jobb dag som vanligt nu förtiden, får jag väl säga. 
Jag ska inte klaga, även om jag gör det ;) 
Man ska vara glad att man ha jobb nu förtiden.
Och jag vill vara ännu gladare för då jag flyttade till Karlskrona
hade jag inget jobb, eller jo .. 3h i veckan, men vad är det?
Ett deltidsjobb och lite extra pengar, haha. 
Nu jobbar jag 45-46 timmar i veckan med mina två andra jobb.
Kan säga att jag är då helt slut om dagarna ;)
Men man hinner med det man vill helt enkelt och jag vill allt, tyvärr.
Måste hinna med att vila med, eller?
 
Idag mår jag iallafall bättre, är piggare men ändå trött haha.
Imorgon blir det en vanlig jobb dag och på fredag till sjukhuset för att
prata om hur jag ska göra med mitt knä och det vet jag fortfarande inte.
Men imorgon kommer det vara en vanlig dag med bara 8h arbetsdag och
då ska jag nog komma på hur jag ska göra.
Men tankarna ligger på att jag vill ha lite mer träning för knät för att se 
om felet bara är så litet som att jag behöver träna upp alla muskler i knät stenhårt 
och verkligen ta det seriöst och jobba på med det.
Vill kunna springa..
Vill sluta gå som en pingvin..
Annars är det väl bara till att ta ut skrotet :/ Hade velat hoppa ännu en operation!

Besök

Idag blev det ett besök på sjukhuset, de va skönt. Mindre skönt för min plånbok då det kostade mig 400:- för röntgen och ett besök som tog typ 10minuter. Dock satt inte min läkare vid datorn så mycket denna gången. Han bara kollade så att det hade läkt och det hade de självklart. Sen började vi prata om Hur operationen kommer gå till, Hur jag kommer må, Hur knät kommer att fungera, Hur länge jag kommer bli liggandes innan jag kan gå osv. Många frågetecken är borta. Nu ska jag bara sluta att vela och bestämma mig för vad jag gör. Vissa dagar så har jag inte alls ont och ibland har jag så ont så att jag kan lipa (och jag lipar inte för minsta lilla, är väldigt tålig) Men jag hoppas att jag kan bo hemma iallafall, så att jag slipper bo hos mamma och pappa. Inte för att jag inte vill träffa er ;) Men aa .. Ni förstår hur jag menar. Efter vi vart på sjukhuset så åkte pappa med en sväng till Willys köpte lite nybakade frallor och sen tog vi oss en frukost hemma hos mig, mys. Har precis vart ute en runda med Ida och Ragnar :p Rolig hund dedär! Snart så blir de in till stan en runda för att träffa Erica och Sandra. Sen får jag se vad dagen har att erbjuda! :)) Kanske kolla match, har inte bestämt mig ännu om jag ska sitta och frysa och kolla på ett lag när de losar ;) Haha! Nae.. Nu ska jag fixa lite och sen kommer Ida sen drar vi oss mot stan, skönt med lite sällskap i bilen en liten bit iallafall :))

Blev bra nyheter

Blev jobb en stund på morgonen men bara några ynkla timmar.
2 ½, men det är alltid något!
Sen for jag hem en runda och fick i mig en frukt, jobbigt med kurrande mage.
Efter det så for jag in till Karlskrona för att röntgas, trevligt folk var det där idag det gillas.
Sen var det bara till att sitta och vänta 1 timme, tog en glass i solen medans tiden skulle gå!
Sen när klockan blev 14:00 så kom äntligen läkaren in, han blir trevligare och trevligare.
Pratade om hur det kändes och så, skulle hålla på som vanligt de gilla vi.
Fick med mig lite bilder hem ifall jag skulle flyga och självklart för skojsskull ;)
Nu ska jag bara tänka igenom ett beslut..
Har ett halv år på mig, ska tänka igenom det riktigt nu.
Ska jag ta ut metallplattan och de åtta skruvarna?
Det är ett svårt beslut för mig, en operation med några veckor till på kryckor?
Eller låta de vara och riskera infektioner och sånt.
Få se.. jag har ju som sagt en bra tid på mig att bestämma mig.
Vänster: Som det är nu.
Höger: Dagen efter operationen.
På fredag fira älskling och jag 2 år.
Samma dag så ska vi kolla på lägenhet, woho!
Sen får vi se, de hade vart en fin present till oss båda
om vi nu gillar lägenheten och känner att den verkligen är vår.
Vi får se vad som händer helt enkelt :)
Snart iväg och jobba en runda till, dock inte så länge.
Max en timme, brukar ta 45 minuter men det gillar vi! :)

Min gamla benbit

Det går inte en dag utan att jag tänker på hur det blir med knät.
Och idag kom jag på VÄRSTA braiga idén!
Under min första operation så tog de ut en benbit ur mitt knä
då jag slog sönder knäskålen men nu är den jämn och fin igen.
Ääänyway, jag fick behålla benbiten.. ja okej, nu är jag äcklig men
jag tyckte det var fränt och jag ångra mig som sören att jag inte
behöll den, jag slängde den för att det luktade jävligt äckligt.
Jag skulle ju lagt den i frysen, eller i kylen eller något?!
Osmart jag va ;)
Men iallafall, den benbiten skulle jag fan kunna ha till nytta idag! :o
Det var DEN benbiten som var menad något för mig.
Det skulle vara DEN benbiten jag skulle sätta in i mitt knä.
Fatta ni?! Jag hade inte behövt ta en benbit ifrån min höftkammare!
Är en aning irriterad, men det går ju inte och leta upp den nu.
Den lär ju ha ruttnat bort i någon konteiner.
Fuck.. aja.
Jag som är en negativ person börjar nu att inse att det blir en operation till.
Har så jävla ont i mitt ben nu förtiden så det är helt sjukt.
Här hemma går jag utan kryckor, jag kan ju bara ropa på någon
och be dom ge mig dom om jag skulle behöva.
Men när jag är ute i en affär eller något så kan jag ju inte ropa på någon som
ger mig ett par kryckor, så nu behöver ni inte snacka massa bull shit om
att jag fejkar att jag har ont för det gör jag inte.
Så meningslöst att gå och tro att jag fejkar, gör något vettigt åt era
liv ni som KAN och FÅR jobba leta upp ett jobb då!
Jag har insett att det inte är så svårt egentligen :s
Nu tror ni att jag bara kan gå ut och så har jag ett, inte så jag menar heller.
Men alla gör det svårare än vad det är! :)
Finns hur många ställen som hellst där man kan jobba och där man kan
jobba där finns det även folk som blir sjuka och då kan man jobba åt dom istället.

chip från höftbenskammen? nej tack!

Runt 12veckor skulle det ta, men jag är inne på den 11:e veckan.
Kan säga att jag nästan är förberedd på att göra en operation till.
Benet verkar inte ha läkt i med att jag går som en pingvin.
Eller så är det att benet har krymt när dom har rätat ut det.
Vet snart inte vad jag ta mig till..
Jag ha varit så stark så länge, ni som tror att denna operationen
inte är någonting NI SKA BARA TESTA SJÄLVA!!
Inte många hade orkat detta.
Hade ni orkat så vet jag att många hade överstigit medicinen och sånt.
För många av mina vänner kan gråta för minsta lilla.
Ni vet inte att jag fortfarande har ont.
Att jag kan gråta om nätterna för min smärta!
Bara för att jag inte visar att jag har ont så betyder det inte att jag är frisk!
Jag är dålig tills jag är frisk! Tills jag kan gå igen!
Har läst lite på internet hur de gör operationen för att skynda på läkningen.
Den verkar inte rolig, inte för att de andra vart det men ändå.
De tar ett "benchip" från höftbenskammen för att stimulera läkningen.
Låter inget vidare enligt mig iallfall.
Någon som är villig att jag få en benbit ifrån er kropp istället?
Räcker med att jag bara har 6ärr, några är dolda nu då jag fått ärr på ärr.
Jag tränar varje dag, försöker varje timme men jag är slarvig!
Jag tror inte att benet växer snabbare för att man tränar, någon som vet de?
Tänker bara negativt, och vad blir det då?
Jo, negativt.
Men det är inte lätt när man har vänner som trycker ner en istället för att
pucha en när man alltid gör det mot dom!
Är less på dom, less på livet för tillfället.
JAG VILL BARA KUNNA GÅ IGEN!!!
benchips från höftbenskammen för att stimulera
läkningen

sk*t dag

Häromdan började dag riktigt bra.
Igår blev den mindre bra eftersom den började med massa värk.
Idag hoppades jag att dagen skulle bli bättre, men vad tror ni?
Det blev den inte, vaknade med värk idag innan klockan ens va 6.
Riktigt irriterad på mig själv, men aja .. får väl leva med det.
Fem veckor kvar, kanske 7 veckor, jag vill bli frisk, jag vill bli bra, vill kunna gå igen.
Med gå, menar jag att kunna gå utan att se ut som en pingvin och
utan att gå med kryckor.
Vissa dagar är bättre än andra, jag försöker att gå som vanligt utan kryckor.
För det var det jag fick som en order och jag lovade att skippa skidor
och amerikansk fotboll och det har jag inte gjort. Ännu.
Huvudsaken är att jag kan gå, och det vill jag kunna innan februari är slut.
Jag är riktigt trött på detta.
Och så blir jag ännu tröttare på allt när jag ser att det snöar ute!!
Vafan, jag vill ha VÅÅÅR!
Flingorna blir större och större .. nae usch!
Om någon timme drar jag mig mot Ronneby, ska bland annat lämna in
rullstolen i med att jag inte använder den längre.
Ska bli skönt att slippa se den stå här hemma :)

Återbesök & röntgen

Uppe med tuppen i morse.
Blev att stiga upp kvart över sju, för sen vid kvart över åtta.
Så blev det en tripp till Karlskrona Sjukhus, låter roligt. Not.
Trodde jag skulle få lite positiva saker, visst det fick jag så sätt.
Men jag hade velat se på röntgenbilderna att benet hade läkt :(
Det läker jätte bra, men inte så bra som jag ville.
Jag hittade en jätte kass bild på google.
Ingen bild som liknade min, då dessa operationer mest görs utomlands.
Sån här kil var det dom gjorde, fast jag ha min uppåt på lårbenet.
Där jag gjort sånna ringar, där är det stället som inte läkt helt på mig.
I mitten saknas "de nya benet"
Har jag riktigt mycket otur så blir det en operation till då de ska sätta
in en benbit där det saknas lite ben, för att hjälpa kroppen på vägen.
Men jag har 8veckor på mig att läkas, jag HOPPAS verkligen att jag fixar det.
Visst, jag kan inte göra så mycket men det löser sig nog.
Återbesök igen då med röntgen och så om någon månad typ..
Jag hoppas över allt annat att jag kan gå utan kryckor då och sen att
bilderna visar att det är läkt.
Jag vill inte ha en femte operation :/
Denna operation är tillräckligt påfrestande, men jag är stark! :)
Det hade vart skillnad om någon annan hade gjort denna operationen.
Vet att många av mina nära inte hade klarat det så bra som jag,
så är ändå glad att det är jag så sätt.
Och så har det kommit massa snö nu.. snöat sen halv tio i Karlskrona iallafall.
Här har vi redan en massa snö och jag vill inte ha mer!
För jag kan ju inte leka där ute (a)

osteotomi

Fjärde operationen! Ha öppnat upp knät 3ggr och 1 tithålsoperation. Men har bara fått mer problem känns det som. Under operationerna så har jag slipat knäskålen, fixat ledbandet, tagit ut ben & broskbitar osv. Sen 2003 har jag haft problem, har tömt knät på ledvätska och blod ett viss antal gånger har slutat räkna. Men var inne ofta och tömde det på blod och bara någon gång har det vart ledvätska. Med tiden så har knät blivit svagare och det ha gjort så jag ha gått inåt med vänster knä och det hoppar ur led många gånger om dan. Läkaren sa att han inte kunde göra någonting åt det, men efter mycket tjat så pratade han med sina kollegor och tillslut fick jag en osteotomi (knäoperation, bild finns längre ner) Jag gjorde den "stängd" alltså, jag slapp ha en ställning utanför knät. Hade jag haft det så hade jag behövt skruva på några pinnar eller något, varje dag för att räta ut benet eller något sånt. Har inte satt in mig så mycket i det i med att jag slapp den sorten! :)


kom in dagen innan operationsdagen. Skulle få förbereda mig med sprutor, dusch och massa tabletter. Blev väckt utav en läkare vid sju på morgonen därpå. Var tvungen att duscha igen, väldigt noga med hygienen. Hade en svamp som var full med något slags tvål och sen fick ja ett speciellt shampoo. Efter det, fick jag svälja mina tabletter igen fast med så lite vatten som möjligt i med att jag fasta. Fick sånna snygga kläder, knä strumpor, sån blå mössa ni vet? snygga shorts och en skjorta, sexi mama! Sen rullade jag iväg från min avdelning till operationssalen. Frös som satan och bara längtade tills jag skulle få dom varma filtarna över hela mig! Det är nog det bästa med operationen, de varma filtarna. Sen pratade jag lite med narkosläkaren, han hoppades och tyckte att jag va en stark människa. Han trodde att jag skulle vara starkare än hans son efter operationen. Vi får väl se sa jag.. efter bara någon minut sen så hade jag somnat in. Vaknade upp på uppvaket och trodde jag skulle spy, mådde så jävla illa.. vet inte varför ha aldrig gjort det innan. Var kissnödig, men vågade ingenting säga. Jag vet ju hur jag få gå på toa. Jag mådde dåligt bara jag tänkte på det, hon trodde det var knät men egentligen handlade allting om att jag var kissnödig och vågade inte gå på toa. Höll mig i 12h, ja ni kan själva se att jag var orolig över det. Hon hämtade ultraljud och kollade om jag var kissinödig, visst det var inte panik så jag slapp och skulle säga till om en stund. Det var det hemskaste som hänt mig själv på länge! att vara kissnödig, men att inte kunna gå på toaletten själv. Ni kan kanske inte veta hur det känns, men ni kan tänka er in i det. Att vara 20år och inte kunna kissa själv, att vara tvungen att gå på vet inte vad det heter men typ en potta. Låg på uppvaket i 4h, sov typ hela tiden var helt slut. Hade jag fortfarade ont i benet efter 1h så skulle de kalla på narkosläkaren och jag skulle få epidural, är glad att jag slapp det och att jag hellre står ut med smärtan. Sen fick jag äntligen komma ner till mitt rum och äntligen få träffa mamma som vart någon annan stans och bara försökt hitta något att göra. Hon väntade i hela 6-7h vadå att jag kände att jag hade slösat hennes dag?! När jag väl fick träffa mamma, vi pratade bara några ord. Sen somnade jag, vaknade till ibland och sa något. Men ändå satt hon vid min sida, även om jag bara sov. Det betyder så jäkla mycket! Framåt kvällen så åkte hon hem. Jag fortsatte att sova, sjuksköterskorna försökte få i mig mat och de va oroliga för att jag inte ätit på 52timmar, tror jag det va. Men jag ville bara sova. Dagen efter kom en sjukgymnast, vi skulle se ifall jag kunde resa mig upp. Det kunde jag fast jag kunde inte gå, kändes hemskt. Ja, dagarna bestod utav att jag sov. Dagen efter, torsdag, då jag skulle få åka hem. Var jag tvungen att kunna gå på toa själv, inte jätte lätt att sitta på en toalettstol när jag inte kan böja benet. Men med min envishet och vilja så klarade jag det! Det värsta jag skulle lära mig var att jag skulle ta en spruta på mig själv i magen. Alla tar sådan för att minska blodpropp, i med att jag inte rör mitt vänster ben. Sen blev det hemfärd, fyfan säger jag bara för att sätta sig i en bil! Gjorde ont som in i helvete. Tog 30minuter innan jag satt i bilen, blev 100 000 tårar. Att bara komma från bilen och in i huset, 8 trappor .. baggis?! Nae, tog iallafall 30minuter där med att hoppa ut ur bilen och komma in! Jag skulle inte få belasta benet på 6-8 veckor. Idag är det den åttonde veckan och jag ha börjat belasta det lite smått, det funkar. I med att jag har ett fysiskt jobb att återgå till så räknar de 3månader innan jag kan utöva det rätt. Får hoppas det är sant, för snart orkar jag inte mer.. Är duktigt drygt att göra ingenting haha. Efter 2 veckor så fick jag åka till distriktsköterskan för att ta bort mina agraffer, hade 28stycken i knät. Tycker det sticker till som tusan. Sköterskan tyckte jag var söt för att jag ville ha med mina agraffer hem. Hon trodde jag skulle smälta dom och bli rik, hon gav mig ett tips! ;) Haha, nae .. men jag har 60st sånna nu här hemma i en burk haha. 9 dagar kvar tills återbesök och röntgen, nedräkning yes sir! Ska träna hela tiden! När jag tittar på tv, när jag äter middag och ja, hela tiden helt enkelt. För snart vill jag bli frisk! Kunna gå iallafall, sen om jag inte kan simma, cykla och allt sånt är helt okej. För det behöver jag inte göra NU, jag vill bara kunna gå själv. Utan mina två kompisar som jag stödjer mig mot varje dag. Men som sagt, benet är inte helt uppbygt efter bara några månader, det tar upp till 12månader innan det är helt läkt på riktigt.





Så här ser jag ut i knät, på ett ungefär. Jag har en metallplatta med, som ska stagda upp knät i med att det hoppar ur led hela tiden. De har alltså sågat i benet som en kil, för att räta ut benet så att det blir rakare :) Jag är nöjd med hur benet ser ut, jätte fint och rakt. Känner plattan och det i knät, lite läskigt. Känner jag på vänster yttersida så är det stenhårt haha. Hoppas att detta blir en lösning på mitt problem!
Kände att jag behövde skriva av mig lite om mitt elände.

3 veckor kvar

6 veckor och två dagar har gått.
3 veckor kvar tills jag får gå och röntgas och prata med läkarn.
känns som en evighet, jag vill kunna gå nu.
kan inte ens stödja lite mer på det när jag går, det var det mitt mål va.
men målet är fördröjt, fast jag kan iallafall böja det en hel del nu!
det är jag stolt över.
men vart fan är min vilja?! den är där hela tiden och alla peppar mig!
det känns som om jag sitter fast, men jag måste bli bra ..
jag tänker inte ta en operation till, kommer vägra!
dock inte om det slutar med att jag inte kan gå över huvudtaget.
över 2 månader .. hoppa på kryckor, åh! jag blir galen :/
jo, som jag sa innan jag vet att folk har det värre :)
folk hade haft det värre än vad jag har, det vet jag det med.
min läkare sa att hans son mådde jätte dåligt, blev depprimerad,
fick sluta hoppa på kryckor och ta rullstol, fick starkare tabletter osv.
men jag hoppar än på kryckor, när jag ska gå långt och mycket tar jag rullstolen.
fick vanliga citodon, jag kan göra mina övningar fasten det gör ont as hell!!
men jag står ut .. jag står ut med smärtan fasten jag inte borde det, enligt läkarna.
det måste vara ett bevis på att jag är stark. eller envis?!

varför skulle jag göra en op?

idag är det en dag då jag skulle kunna slå sönder vad som helst.
arg och frustrerad. på ingenting.
men så tänker jag efter .. och tänker igen;
"det finns dom som ha det värre"
det finns det och det är det ingen talan om.
blir arg för att jag inte kan skynda på min läkning i själva benet.
då skruvarna, plattan och själva benet växer ihop och är riktigt läkt.
jag har inte tålamod för att vänta, jag blir galen!
tänker inte göra en operation till efter denna.. aldrig.
jag tänker leva med detta isåfall, eller så får de kapa av benet
och jag går benlös istället :/
duktigt trött på det! blir arg på mig själv!
hade jag insett vilken stor operation det är egentligen så hade jag
aldrig gjort detta, SERIÖST.
jag hade kunnat leva med att jag har ont och att knät hoppar ur led.
jag har ändå stått ut med det så länge att jag hade kunnat ett X antal år till.
men nu är det som det är... inget jag kan göra.
jo, träna. men det känns som om jag har stannat upp liksom!
jag glömmmer bort alla träningar jag ska göra varje timme och varannan timme.
dumt.. fuck that!
skulle göra allt just nu för att få tillbaka mitt gamla trasiga knä.
just nu orkar jag inte med allt detta...............
får se vad som händer resten av kvällen, just nu känner jag inte för någonting.
ha en trevlig kväll allihop! :)

sista dan

Sista dagen med sprutan idag!
Är riktigt stolt över mig själ vatt jag verkligen gjort detta.
Bara en sån grej har stärkt mig, det är rätt konstigt egenligen kanske.
Men det är så det är, har massa blåmärken på magen.. mindre kul.
Men dom ska snart gå bort tror jag.
Har tagit denna själv i 18dagar och läkarna gjorde det en gång om dan i 3dagar.
Under den tiden som jag låg inne, då jag grät och mådde allmänt dåligt
av att jag verkligen skulle få ta denna själv, men som tur väl fanns det en
bra sjuksköterska som peppade mig och sa att om jag tog den själv så kunde jag styra
över mina dagar jag behöver inte passa en tid att klockan 16:00 så SKA jag
vara hemma för då kommer hemhjälpen för att ta en spruta på mig.
Så det känns grymt skönt :)
Jag, som många andra tycker inte speciellt mycket om sprutor
men jag hatar att få i fingrarna mer än någonting annat! :p
Men vad gör det? Idag grejar jag till och med att ta en spruta på mig själv.
Mycket mer har det inte hänt idag, jag och Erica har slagit in lite julklappar.

bort med agrafferna imorgon!

sovit både bra och dåligt inatt, drömt hemska drömmar.
vet inte om jag ska skriva ut det eller inte.
men iallafall, vaknade vid fyra av en enorm smärta och var
tvungen att gå på toa jag kan ju inte ligga där och hålla mig.
så var tvungen att gå upp, jävla smärta!
sen kom pappa ner, han undrade givetvis var de va.
jag brukar gå i sömnen och fyfan om jag skulle göra det nu,
tänk så drömmer jag om att jag är frisk i benet/knät så jag bara
går .. det kommer sluta illa isåfall i med att jag inte får belasta det.
sen somnade jag om, skit härligt!
glömde sätta på ljudet på mobilen så det blev knas!
pappa kommer körandes från jobbet och hem, han undrade var som
hänt jag brukar ju alltid svara när det ringer/smsar och han hade
gjort det ett antal gånger, sorry ..
han trodde det hade hänt något, kan jag väl förstå efter allt som hänt
här hemma men han blev lättad över att jag bara sov.
usch, jag riktigt såg hur rädd han var .. aldrig sett han så rädd någon gång :(
men men, nu är det som det är och det kan vi inte göra någonting åt.
imorgon är det dagen jag längtat efter och dagen jag satt upp ett mål och
det genomförs imorgon, jag är lite lagom nervös! :D
JAG SKA TA BORT MINA AGRAFFER! :D
hur underbart som helst, förhoppningsvis så kanske jag kan böja benet lite till.
men det vet man aldrig! :/
just nu känns det lite hopplöst med att böja benet, men är glad att jag kan lite.
ska snart träna benet lite (y) gör det 5ggr om dan, försöker iallafall.
gör det så ofta jag kommer på't! :)
när jag vaknade sen, gick på toa och satte mig i soffan så hade min käre bror
fixat frukost till mig .. yoggi och ägg :) mums!
jag vet inte hur mycket jag skulle kunna tacka min familj för hur mycket dom
stöttar mig och ta hand om mig när jag inte kan gå, bara hoppar på kryckor.
har jag inga byxor med fickor på mig så kan jag inte ta med mig någonting när jag
ska gå till mitt rum eller nått, så alltid är det "ta min mobil med dig" "ta mina tabletter med"
när jag vandrar mellan mitt rum, tv-rummet och toan typ haha.
tur att jag bor på nedevåningen i med att jag inte klarar trapporna haha.
ett under att jag klarar de 8stegen in till huset! ;D
gjorde det utan problem i lördags! IM HAPPPPPPPY! =D

skönt att vara utan bandaget

jag har världens bästa bror!
han ställer alltid upp för en!
nu cyklade han iväg till konsum åt mig, jag blev sugen på lite godis.
fy mig! :( usch!
men jag blir helt depp av att bara ligga i sängen/soffan hela dagarna.
men det är bara några veckor kvar .. eller ja .. en månad.
usch, känns hemskt.
men om 6dagar så ska jag ta bort mina klämmor, ska bli
så otroligt skönt att bli av med dom för dom bara kliar haha.
(dom kliar bara för att det läker, så det är bra)
och idag har jag även fått av mig mitt bandage! :D
ni vill inte veta hur mitt ben såg ut, inte konstigt att jag hade ont.
små sår över hela benet där bandaget suttit,
men i knävecket var det värst det blödde och varade en massa.
hela bandaget av blodigt och äckligt.
sjuksköterskan som kom hem till mig ville inte ens sätta dit ett nytt
för hon tyckte synd om mig, hon såg ju vad jag lidit av smärta och kliande.
hon ville att det skulle lufta och läka, skönt :)
nu kom bror igen, det gick snabbt :o typ tio minuter xD
visst det är inte så långt, men trodde inte han skulle vara så snabb.
nu ska jag mysa till det med mig själv och massa filtar i soffan och hoppas
på att hitta något roligt på tvn!
ha det bra alla! :)

en vecka har gått

tisdag, nu har en vecka gått och det blir bara bättre i benet.
tränar mest upp knästräckarmusklen, tycker det va ett roligt namn xD
är stolt över att jag hittat den nu, eftersom det bara ha gått en vecka.
enligt mig så har det gått jätte snabbt.
om en vecka så ska jag ner till vårdcentralen och ta bort alla stygn!
WOOHO!
eller stygn .. det är inga stygn, stygn är det ju om man har sytt men
dom har inte sytt denna gången heller. dom har häftat, häftigt va? ;)
något som jag har upptäckt är att jag har en stort blåmärke
på sidan av låret, haha ett JÄTTE stort.
tror det beror på metallplattan och skruvarna.
idag har jag även påbörjat mina andra övningar, hur kul som helst!
jag ska sitta på en stol (JA, JAG KAN DET NU :D en liten stund.)
sen lägger jag en handduk under foten, för att foten ska glida lättare.
sen böjer jag in benet och sen ut igen, på de sättet ska jag lära mig att
böja på knät och snart så kommer jag kanske in i en bil! :'D
då vill jag åka bil bara för att jag KAN!
typ :)
och i helgen är det utbildning, jag BARA vill dit :(
jag bara SKA vara liite böjbar och komma in i en bil.
jag bara VILL !!!
men frågan är om jag kan, jag måste trotts allt tänka på att
allt handlar om mitt knä/ben och jag måste göra allt rätt så att jag
blir bra i benet på riktigt!
det är något som jag får tänka på :(

framsteg, fast samma smärta

just nu tar jag dag för dag, varje morgon man vaknar så
är det ett nytt tecken på att det går framåt med mitt knä.
även om jag alltid vaknar med en olidlig smärta så vet jag att
det kommer att gå över någon gång och jag vet att det kommer bli
bra när det är färdigt alltihopa :)
smärtan går över en halv timme efter man vaknat för direkt så får
jag slänga i mig 2stycken smärtstillande.
känner mig som ett piller, det är de ända jag lever på haha.
nae, men igår fick jag faktiskt i mig mat det var ett tag sen jag åt
en portion med mat så det känns skönt att man börjar vakna till lite.
igår var erica hos mig och fick mig på bättre humör!
det tackar jag aldrig nej till, jag är ju säng liggandes större delen nu.
eller ja, jag går ju till toaletten och tillbaka till sängen och igår eftermiddag
tog jag mig till soffan men det var PAIN!
kan inte sitta så jag får ligga i soffan och ingen vågar sitta brevid ;D
tar även spruta i magen på mig själv varje dag, jag trodde aldrig att det skulle gå men
det gick, har gjort det två gånger nu.
det ska vara mot blodpropp i med att jag är still med benet hela tiden typ.
försöker vicka så mycket på foten som möjligt för att undvika det så med,
så det inte är bara med sprutan :)
hoppas att erica kommer in en stund idag med kanske, finns inte mycket att göra.
det ända jag gör är att kolla tv, dator eller mobilen.
på sjukhuset läste jag och så med ju, men blir så jäkla drygt
att göra samma sak hela tiden!
har inte så mycket mer att skriva om för tillfället, bye!

2dagar efter operation

2 dagar efter operationen och jag lever!
smärtan är olidlig, men jag överlever det tror jag.
tisdags när jag opererades var jag helt död, jag bara låg
och sov hela dan men vad gör det?
fått tusentals sprutor, gilla inte! men måste ju.
de har kapat av lårbenet och gjort de rakt och fint.
ha många skruvar i och en metallplatta i :/
känns läskigt .. kan varken stödja eller böja benet :(
men nu är jag hemma iallafall, legat inne sen måndag.
bara sovasovasova! hela dagarna och vänta på att smärtan
ska försvinna.

en vecka kvar

Okej, nu är det bara en vecka kvar tills operationen. Eller ja.. tills jag läggs in iallafall, ska ta massa blodprover och sådant. Vad jag läst om på internet så kan man förlora en stor mängd med blod, tror det är därför dom ska ta blodprov. Men man vet aldrig hur det kan gå. Det blir min fjärde operation, gillas inte! Men jag ska klara detta och detta ska bli min sista operation har jag bestämt mig för. Det sa jag efter den första med, men det blev två stycken till. Operationer är det värsta jag vet, eller nej .. det är inte själva operationen. Det är att man ska sova på sjukhuset, det är då det drygaste som finns! De kommer in med mat och man trycker på knappen så fort man behöver gå på toa. Men denna gången ska jag läggas in INNAN operationen, vet inte varför.. det visste inte en annan ortoped jag pratade med heller. Drygt. Bara jag slipper sova där inne efter operationen. Om jag läggs in innan kan jag liksom gå och se om det finns några människor att prata med, jag får gå på toaletten själv utan att behöva vara svimmfärdig utav blodet som kom ut ifrån en slang bara för jag råkade böja nålen lite, haha. Nu ska jag in i duschen, sen äta lite frukost sen ska jag pumpa mina däck på Statoil, har ju fått vinterdäcken på plats! Sen ska jag vänta några samtal och sen kanske träffa Erica en stund innan vi drar till Bromölla på äventyyyyr! :)

3 årsedan

För ca 3år sedan så låg man där på sängen och väntade
på att man skulle bli iväg körd till operationen.
När jag kommer dit säger dom "var det vänster elr höger armbåge?"
"Öh, inget av det? Det är vänster knä?"
Dom ser förvirrade ut och började ställa frågor till mig för att se till
så att dom ha fått in rätt person, innan min läkare kommer.
Jovisst, det hade dom ju .. men typ fel journal.
Efter ett tag satte jag mig upp och fick börja tvätta mig själv på knät
en bra bit upp på låret och ner på smalbenet, men den här äckliga
gula sörjan som ska rengöra och så.
Sen var det dags att sova i 3-4 timmar.
Vaknade upp och var helt påverkad utav narkoset och började
leka med den där grejen man har på fingret samtidigt som jag kollade
på skärmen och såg att det gick upp och ner när jag rörde fingret.
Lagom road, jag vet!
Sen fick jag en bit mat, i med att man ska fasta och såntdär.
Det var inte helt fel.
Sen pratade jag med mamma och så, innan hon skulle köra hem
och lämna mig där. Det var hemskt.
Jag hatar att vara ensam! :o
Låg där.. kunde inte sova.. blev tryckande på knappen för varje gång
man skulle resa sig upp, gå på toa eller bara ta lite vatten.
Kände mig lagom jobbig ;D
Men denna operationen jag ska göra nu blir omvänd.
Jag ska börja med att sova där en natt och sen på morgonen så ska
jag opereras, låter konstigt.
Men hoppas att jag slipper sova där två nätter det är så jäkla drygt.
Sist fick man inte ha mobilen på, någon som vet om man får det nu?
I Karlskrona, alltså.
Jag vet att i Växjö så har dom haft det ett bra tag att man får ha den på.
Vore inte allt för fel med lite sällskap när man är där ;o
Jag hoppas att detta blir min sista operation när det gäller knät!
Har gjort fyra stycken, vi ser ju hur dom har gått..
Ska ha någon jävla järnstång grej i knät typ 0_o
Duktigt läskigt.. sen ska jag då vrida lite på den och så.
Känner mig jätte peppad inför operationen :D
En annan tråkig sak är att jag inte kan vara med när vi har öppet hus
hos Johanna med Mary Kay.
Men jag hoppas även att jag ska vara pigg och glad + massa smärtlindrande :D
Att jag kan ta mig dit och vara med ändå :)
Idag ha det vart möte på FU, drygt.
Det stod att det skulle vara i 3timmar det tackade jag och tanterna för
att det INTE var, annars hade det vart knepigt.
Men tydligen så måste det vara så för att Arbetsförmedlingen ska godkänna det.
L-Ö-J-L-I-G-T !!!
Men ändå..
Får se vad kvällen har att erbjuda :)
Är sugen på att hitta på något, ska ut tror jag iallafall.
Har inte så mycket mer att skriva.. känner mig dryg ;D
byyyyyyye!

Operation

Yes!
Nu har jag rett ut mina frågetecken, genom att ringa
till ortopeden och fråga ut dom.
Fick inte svar på allt, då dom inte kan allt ;)
De skulle ringa min läkare + en annan men ingen
av dom svarade.. suck.
Men iallafall nu är det säkert.
Den 22opereras jag och den 21 läggs jag in.
Ska ta blodprov och lite sådant :)
Längtar tills den dagen är över så jag bara kan
återställa mig och köra igång igen.
Visst ska ha den där stången och skit i knät
i 3månader men förhoppningsvis ska den hjälpa
mig och inte förstöra ännu mer :)
Åh, känns lite som om jag längtar dit!
Haha, lite sjukt men aa.
Som vanligt morgonen innan operationen så brukar
jag sitta och titta på det kungliga lassarettet,
ja.. ni som sett det vet att man brukar få se när dom
öppnar upp och hammra och såga osv.
Dom tycker inte att jag är riktigt klok, men vad gör det?
Nu när jag ska opereras så kan jag inte sitta och kolla på
sånt.. så vad gör jag nu? haha!
Nae, skojar.
Snart blir det Karlskrona med mammsen!
Kolla runt lite och hitta en present till Caroline :)
Har inte så mycket mer att skriva .. bye! :)

Johannna

En blogg om mitt liv

RSS 2.0