Jag förstår inte varför man sitter och ljuger en människa rakt upp i ansiktet.
Öga mot öga också. Att ljuga är det värsta jag vet, särskilt om sådana saker.
"You don't have to be my friend.. I don't need you, I can do without you."

Jag har vänner som är sanna och som jag litar på till 110% som jag kan säga

allt jag vill till utan att få skit eller trycka ner en för det.

Men att Du inte kommer fram till mig istället för att säga saker till en annan,

det förstår jag faktiskt inte.

Vi har kännt varandra så pass länge att du ska kunna säga någonting till mig

istället för till andra, för jag vet inte ett skit av vad jag gjort för "fel" eller vad det är.

Jag har gjort allt för dig, jag har sått tillsammans med dig när du blivit mobbad,

utfryst, mått skit, jag har gjort saker med dig trotts att jag inte ville bara för att jag

hatar att se folk i min närhet mår skit kast.

Jag var med dig istället för att umgås med mina andra, jag tappade mina andra 

kompisar för att jag nästan bara umgicks med dig tillslut.

Men det var dumt av mig att göra så mycket för dig.. Förlåt.