stark?

jag har hållt mitt huvud högt och kallat mig för stark,
men jag föll ner i marken och allting gick sönder.
jag stod stadigt på jorden men nu har ni släckt min glöd.
hur ska man kunna leva när orken & viljan är minimal?
jag har försökt länge att se framåt, jag försökte för er skull!
jag gjorde det fasten jag hatade livet, för bu betydde mer än guld.

jag sjunker in i mig själv och lämnas som ett skal,
det som kallas för känslor finns inte kvar.
jag har helt enkelt slutat att bry mig,
så jag försvinner mer och mer.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Johannna

En blogg om mitt liv

RSS 2.0