Jag är kvar på samma plats i livet, men jag har kämpat och slitit.
Allt kan bli bättre men det känns inte så just nu.
Jag fastnar i alla mina tankar och försöker ta mig loss,
men jag tänker på dagen, då det hände någonting mellan oss.
Nu vet jag vart du står men jag vet att jag behöver inte dig.
Vi bröt våra band, dom bara gick av på mitten.
Jag har kastat alla våra bilder, men jag har saknat och glömt minnerna.
Minnerna att det var du & jag mot världen som skulle kämpa tills döden.
Men du högg mig i ryggen, vad var det som hände egentligen?
Jag menar du & jag, vi skulle jämt va bästa vänner!
Men du har förändrats så mycket, jag vet knappt vem du är längre.
Vart tog den personen vägen som alltid fanns där för mig?
Jag tror du vet vem du är så jag behöver inte säga namnet.
Men nu har du förlorade min tillit, du släppte min hand för tidigt.
..men nu vet jag mycket väl att en dag kommer le och vara glad utan dig.