nej, det är nog närmare 10år sedan Jonathan och jag

vi satt i ditt knä i Oskarshamn innan Bengt gick bort.

alla va glada och lyckliga.

vi träffades sällan, det kändes som om jag inte hade en farmor.

men det hade jag, och en farfar med .. fast som var i himmlen.

när du flyttade hit så kände jag en oerhört stor lättnad,

vi kunde träffas oftare och det gjorde vi.

allt kändes bra igen.

tills det kom en dag då du blev förvirrad och glömde saker.

du blev dement och du var depprimerad.

det hade jag med vart om jag vart du, det är inget ovanligt.

vi fixade så att du fick bo på ett hem, du mådde bättre än bäst!

du mådde så bra, du gick och sjöng och pratade jätte mycket.

"det där, det är min farmor! hennes riktiga jag" sa jag.

alla skrattade åt dig, för att du var så rolig och du hade sån tur

med allt, du vann saker med din tur och blev sur för att du inte vann

någonting när det väl hände.

även om kontakten med dig vart dålig halva mitt liv så sörjer jag.

för jag vet att du alltid fanns där, du var en farmor på ditt sätt.

du var en stört skön farmor.

men dagen kommer, då kroppen säger ifrån att den inte orkar mer.

den blir slö och inser att det är dags att bege sig.

jag är glad att du inte hade någon smärta, det är en stor lättnad.

men du mår bra, lika bra som du mådde precis innan det var ju inget fel :)

du han precis fylla 82år, du blev 82år och 29dagar.

det gick snabbt och plötsligt.

men bara så du vet .. även om vi inte haft så bra kontakt så är jag ledsen..

och jag saknar dig redan! <3

Vila i frid Farmor!

Vi älskar dig <3

† 1929-11-03 / 2011-12-02 †